Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk binär översättning är en teknik för att köra program kompilerade för en plattform på en annan inkompatibel plattform. Tekniken finns bland annat implementerad i många konsolemulatorer, men det finns även andra exempel där tekniken använts, t.ex. vid arkitekturskiften. Nära besläktade områden är dynamisk kompilering och dynamisk optimering. För att undersöka tekniken (dynamisk översättning) närmare implementerades den i en, redan färdig, interpretativ (switch-baserad) Chip-8 emulator.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband.

Denna studie avser att undersöka om motorisk träning används i special undervisningen för barn med diagnosen ADHD och i så fall hur. I studien användes en kvantitativ enkätundersökning samt två kompletterande kvalitativa intervjuer. Studien undersöker om idrottslärare, speciallärare samt specialpedagoger överhuvudtaget har motorisk träning i sin undervisning. Följande undersöktes: Längden på motorikpassen, fördelningen flickor - pojkar. Studien undersökte hur ofta och i vilken åldergrupp den motoriska undervisningen bedrevs.

Studien har undersökt om motorisk anpassad träning ger någon observerbar effekt på elever med motoriska brister som har idrott och hälsa två gånger per vecka. Elever i skolår 2 (7 ? 8 år) observerades vid två tillfällen med sju månaders mellanrum på två snarlika skolor. För att mäta och registrera motoriskt status användes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

Syftet med den här studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk träning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och självförtroende. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat elever mellan sju och tolv år, på fyra skolor i Skåne som har anpassad motorisk träning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkände att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bättre motoriskt och känner att de trivs och vågar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt träning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?må-bra-känsla? när de är fysiskt aktiva.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur dynamisk svårighetsjustering påverkar hur spelare värderar ett spels svårighet, presterar under en spelsession och huruvida de kan upptäcka ett system för sådan justering samt identifiera hur det fungerar.  Arbetet vilar främst på Robin Hunickes arbete kring dynamisk svårighetsjustering men vidrör även koncept som svårighet, flow och olika typer av svårighetsjustering. För att undersöka huruvida system för dynamisk svårighetsjustering påverkar spelande har ett plattformsspel utvecklats och speltestats i två versioner av en handfull respondenter, en version som justerar svårigheten i spelet dynamiskt och en som balanserats för hand. Resultatet från dessa speltester ger inga direkta stöd för att dynamisk svårighetsjustering får spelare att prestera bättre och tyder på att spelare vid en första spelomgång har svårt att identifiera system för dynamisk svårighetsjustering. Resultatet visar dock även på att mer undersökningar kan behövas på ämnet i framtiden..

Vad är motorik? Vad betyder ordet motorik? ?Håll dig lugn? och ?sitt stilla? är ofta ord som man stöter på från vuxna, framförallt i ett klassrum. Självförtroende, grov- och finmotorik, upptagning i medvetandet av sinnesintryck, koncentration och uthållighet, att kunna sitta stilla ? allt har betydelse för en bra inlärning.Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur pedagoger ser på motorisk träning i skolverksamheten. Likväl även vad motorisk träning innebär för läs- och skrivutveckling och om och hur detta genomförs i skolan.

Studiens syfte var att belysa och kategorisera inneha?llet i de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdo?men pa? na?gra grundskolor. Vidare syftade studien till att analysera inneha?llet i utvecklingsplanerna fo?r att visa vilka summativa respektive formativa bedo?mningar som fo?rekom. A?ven andra former av bedo?mningar identifierades.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger planerar för fysisk aktivitet och motorisk träning, samt hur pedagoger anser att fysisk aktivitet och motorisk träning påverkar lärande. I teoridelen tar vi upp hur rörelse påverkar hjärnan, hur barn utvecklar sin motorik och rörelseförmåga, perceptionens samband med motorik, miljöns inverkan på motoriken, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter, tidigare forskning inom området samt Vygotskijs och Piagets lärandeteorier. För att komma fram till en slutsats valde vi att intervjua pedagoger som arbetar med de yngre barnen i skolan. Vi kunde inte dra någon större slutsats av vårt resultat eftersom det var en relativt liten undersökning. Det visade sig dock att de pedagoger vi intervjuade ansåg att det var av vikt att använda sig av fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan, samt att de planerade för det i sin undervisning.

Det har visat sig att när en person motoriskt får utföra en handlingsmening (t ex ?kasta en boll?) blir minnet för den specifika meningen (subject-performed task, SPT) bättre än om personen bara kodar in meningen verbalt, t ex genom att säga meningen högt (verbal task, VT). Detta fenomen har kommit att kallas för enactmenteffekten. När orsakerna till enactmenteffekten har studerats har det tagits lite hänsyn till karakteristikan av handlingsmeningarna. Studien syftar till att undersöka betydelsen av graden av motorisk aktivitet i handlingsmeningarna som en potentiell förklaringsfaktor till enactmenteffekten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.